Translate

söndag 7 maj 2017

70-årsfirande

Så kom då "äntligen" denna dag så som Harald myntade, "nu när du äntligen fyller 70". Packningen stod klar i hallen för det som jag inte visste vad det skulle bli. Jag hade ju helt överlåtit till mina barn att planera för deras mors födelsedag. Som jag sagt är det inte lätt för en kontrollfreak som jag och samtidigt skönt för jag slipper ångesten över att jag inte gör rätt.

En varning nu för ett långt inlägg med många bilder.

Jag vaknade till Haralds skönsång och fick frukosten på bricka + presenter.



Jag fick en kamera och jag är så glad för den. En liten kompaktkamera som ändå klarar det mesta, ett minneskort till den samt favoritgodiset. Jag tog lite provkort med den och är så nöjd, det blir lite ljusare foto än med min systemkamera och det är det jag inte gillat med den. Nu ska jag bara sätta mig in i funktionerna och börja använda den. Det är också så skönt att ibland kunna ha en kamera i fickan. Tack, tack!


Jag hade också fått några saker med posten, fina örhänge och kort från Haralds bror Arne och Lilian, tack och vackert handgjort kort av min vän Anna med presentkort hos Scrapbutiken Cili in Papers i Göteborg, så mycket tack. Kortet med irisen är från min syster Anita som kom på morgonbesök. En stor riktig bukett också, de är bland mina favoriter, tack.



Sedan var det dags för oss att gå till bussen med den där konstiga packningen. Vi samlades, men det var bilarna och inte bussen som gick vidare till Erikslund där vi sammanstrålade med med barnbarnet Ellinor, Johan och Evy som kom från Bunkeflostrand i Malmö.


Här samlades dotter Mia med sambo Jonas, sonen Andreas med fru Ulle och barnen Sanna och Charlie, sonen Joel med sambo Petra och barnen Amanda, Ebba och Wille.


Det planeras och viskas om vägval odyl.






Jag visste redan att barnbarnet Jonathan med fru Hanna med barnen Alva och Alice inte kom med. De ska ha barn nu i maj och vågade inte åka vilket jag förstår även om det kändes så tråkigt. Även barnbarnen Rasmus och Anna med sambo Tim och barn Mathèo var inte med, också tråkigt. Men, jag är så glad över alla som kom och att dom fixande att få ihop det. Då känner jag mig ändå stolt över mina barn.

Vi körde vidare och genast fattade jag ju att vi var på väg norrut, Varberg? Göteborg? Redan i Höganäs sa jag skrattande att vi nog skulle till Ullared, jag vet inte var jag fick det ifrån. Men, när vi körde av mot Ullared var det säkrare. Väl där samlades vi vid sjön och åt en frukost. Vi hade en sådan väldans tur med vädret, varmt, soligt och skönt.


Joel dirigerar in bilarna.






Vem har gjort den? undrade jag. Det var just jag haha!






En mysig frukost på alla sätt och cavan öppnades för de som ville. Därefter skulle vi in på Gekås för shopping. Alltså, hade någon sagt att jag skulle vara på Ullared på min 70-årsdag så hade jag inte trott det. Där var massor av människor inne och jag blev helt slut och ville bara ut därifrån efter att jag ändå hade lyckats handla några saker. Då missade jag att de skrek ut i högtalarna att Christel Övergaard från Höganäs fyllde 70 år och skulle bege sig till C4 tror jag det var. Vad dom hittar på!


Här satte jag mig utanför i väntan på de andra.


Men, vi skulle inte stanna i Ullared vilket jag blev glad för. Resan fortsatte och då gissade jag direkt att vi skulle till Överlida camping där Andreas och Ulle varit flera gånger och pratat så gott om. Jag tillhör verkligen campingfolket nu!

När vi installerat oss i tre olika stugor och tagit igen oss lite efter shoppingracet så gick vi iväg för aktivitet. Vi delades in i två lag, och hade först två olika tävlingar, sedan minigolf och därefter två tävlingar till. Vi är en familj med vinnarinstinkt och jösses vad roligt vi hade.



Väldigt fina och fräscha stugor. Harald och jag delade stuga med Andreas och familjen.


Jag lyckades handla en klänning och en topp för att ha lite skönare kläder i värmen. 


Några började genast med bollaktiviteter.




Andra tog en öl eller cava.








Första lektävlingen, här skulle vi springa och sparka en boll runt en kon och tillbaka med glasögon av toalettrullar, det gick inte att se särskilt mycket.



Mellan tävlingarna blev det lite firande.



Andra tävlingen var att ett snöre skulle förflyttas innanför kläderna, från toppen till fötterna och genom hela laget. Som vi skrattade, inga foto här, då var jag fullt sysselsatt.



En fantastiskt fin minigolfbana här. Vi spelade i våra lag med två från varje lag som spelade tillsammans, det blev både en tävling i laget och även individuellt. Så himla kul.








Därefter fick vi ballonger bak bundna runt midjan också skulle vi smälla dom mot varandra i laget. Nu var vi nära döden av skratt och vilket liv vi höll. Jag skulle försöka lägga upp videosnuttar, men jag kan inte.




Den sista tävlingen var irländsk julafton, den kan nog de flesta och där blev inte heller några foton tagna, kanske av förklarliga skäl. "Mitt" lag vann!!!!! 

Då var det dags för mat och grillning.








Kvällen fortsatte med prat, skratt och bollekar. Wille och Charlie var nere och fiskade en god stund.


Jag fick lära mig något nytt, att kasta med amerikansk fotboll, roligt var det!



Kaffe och sång till mig avslutade kvällen. Jag fick också en present till även om jag tyckte att denna dagen var presenten.


Alltså, det slutar alltså inte, jag döööör!

Vi "tjejer" hade bestämt att på morgonen idag skulle vi ha ett gympapass som Ellinor skulle hålla i. Det kallas något speciellt som jag glömt nu. Under tiden skulle männen fixa med frukosten. Allra först tog jag en promenad, en underbar morgon.






Jag fick iallafall ett foto på dessa, men flytvästarna som dom hånade mig för blev inte använda och för den delen inte mycket från "utrustningslistan" heller. Jag visste ju det.....


Ellinor och Evy planerar gympapasset. Men först sjöng vi för Joel som fyller år idag! Grattis till 43 år!




Jätteroligt och skönt. Sedan var det gott med frukost.







Det var dags att säga hejdå till alla. Joel och familj hade mest bråttom iväg eftersom Ebba skulle spela fotbollsmatch utanför Landskrona. 



Jag är så tacksam och glad för allt jobb alla lagt ner på dessa dagar. Ni har gett mig det som är viktigast i livet, att få vara med min familj.

6 kommentarer:

  1. Säger bara Vilket härligt 70-årskalas för dig och fortsättning följer ju. Lycka till den 14 maj. Kramar.

    SvaraRadera
  2. Wooow!!! Alldeles alldeles Undrbart !!! Och så härligt att få vara med och se!!! Saknade dig massor i helgen men det här förstår jag var ännu härligare!! Glädje !!! Ha det gott min vän!! Kram Anna 💚💚💚

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, ja det var så roligt och nästa år hoppas jag kunna vara med på Fristadsträffen. Jag saknade det, men valet var ju ändå lätt. Kram

      Radera
  3. Tack själva för en supertrevlig helg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi hade ju kul, videofilmerna är så roliga haha!

      Radera